Sedan Covid-19 utbrottet har distansarbetsm?jligheter f?tt en ?kad popularitet. Denna f?r?ndring har skapat ett ?kat behov av forskning inom detta omr?de. D?rf?r syftar denna studie till att genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer ge insikter om IT-anst?lldas preferenser av arbetsmilj?, s?rskilt i j?mf?relse mellan kontorsarbete och distansarbete.

I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.

I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.

Arbetstillfredssta?llelse har ma?nga varierande definitioner. Gemensamt a?r att det handlar om hur tillfreds individen a?r med sitt arbete. Syftet med studien var att ja?mfo?ra va?rd- och bankansta?llda fo?r att se hur de skiljer sig a?t i upplevelsen av inre, yttre och generell arbetstillfredssta?llelse, var skillnaden ligger och hur viktig arbetsmotivationen a?r fo?r arbetstillfredssta?llelse.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur samverkan kan skapa förutsÀttningar för en utvecklnade miljö i förskolan.Resultatet visar att förÀldrar, pedagoger och ledning alla ser samverkan som ofrÄnkommligt för att verksamheten ska utvecklas pÄ ett positivt sÀtt. det Àr nödvÀndigt arr skapa en delaktighet för hur förskolans miljö kan förbÀttras utifrÄn de olika perspektiv vi har undersökt. Det handlar om att ge och ta för att fÄ en helhet..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om den svenska doktrinen för luftoperationer skaparförutsÀttningar för samverkan i internationella operationer. UtifrÄn Michael Codners teorimodellför interoperabilitet, har tesen om att hög grad av överensstÀmmelse mellan doktrinerskapar förutsÀttningar för samverkan i internationella operationer formulerats. För att dennates ska gÀlla krÀvs det att synen pÄ doktrinbegreppet mellan de jÀmförda lÀnderna överensstÀmmer,vilket den inledande jÀmförelsen av doktrinbegreppet visar.Den svenska doktrinen för luftoperationer jÀmförs med den norska och den brittiska motsvarighetenoch de urval som analyseras Àr luftarenans sÀrdrag och luftstridskrafternas karaktÀrer,ledning samt uppdragstyper i luftoperationer. Resultatet av undersökningen visar att Sverigesdoktrin har lÄg grad av överensstÀmmelse i synen pÄ ledning jÀmfört med Norge ochStorbritannien, vilket kan försvÄra samverkan i eller mellan staber. DÀremot Àr det hög gradav överensstÀmmelse i urvalet uppdragstyper i luftoperationer, och det visar att doktrinenskapar förutsÀttningar för samverkan för svenska flygförband som deltar i internationellaoperationer..

Syftet med uppsatsen var att undersöka implementeringen av ramvattendirektivet i den svenska lagstiftningen. UtgÄngspunkten har varit att studera myndighetsorganisationen och hur deras ansvar och samarbete ser ut. Jag har för genomförandet av uppsatsen anvÀnt mig av traditionell rÀttsdogmatisk metod. Resultatet av uppsatsen har visat att arbetet med ramvattendirektivet Àr omfattande och krÀver en god och strukturerad myndighetsorganisation för ett gott genomförande. Ett flertal myndigheter Àr involverade i genomförandet och samverkan Àr ett av nyckelorden för att uppfyllande av direktivet ska vara möjligt.

Samverkan innebÀr att förÀldrarna, lÀraren och eleven utför mÄlinriktade samverkansformer för att frÀmja elevens kunskapsmÀssiga och sociala utveckling. Vi undrar dÀrför hur förÀldrarnas och skolans uppfattningar Àr kring samverkan. För att fÄ fram dessa uppfattningar har vi gjort intervjuer med tvÄ förÀldrar, tvÄ lÀrare, en kurator och en rektor. Slutsatserna frÄn intervjuerna diskuteras och analyseras med hjÀlp av lÀroplanen samt relevant litteratur. Vi har kommit fram till att samverkan fungerar mellan skola och hem.

Studiens syfte har varit att undersöka socialsekreterarnas upplevelser av den samverkan de medverkar till i sin yrkesroll kring barn och unga med sammansatt problematik. DÀrigenom hamnade fokus pÄ den samverkan som bedrivs med BUP och skola.Studiens frÄgestÀllningar Àr: ? Vilka faktorer pÄverkar samverkan kring barn och unga med sammansatt problematik? ? Hur ser socialsekreterarna pÄ sin egen roll vid samverkan kring barn och unga med sammansatt problematik?? Hur kan samverkan förbÀttras i framtiden, gÀllande barn och unga med sammansatt problematik, enligt litteraturen, informanterna vid djupintervjuerna och socialsekreterarna?Studien har en kvalitativ ansats med fenomenologisk inriktning dÄ studien försöker fÄnga socialsekreterarnas upplevelser av samverkan. I syfte att besvara studiens frÄgestÀllningar genomfördes fokusgruppssessioner med socialsekreterare. Utöver fokusgruppen genomfördes tvÄ djupintervjuer med personer som Àr vÀl insatta i samverkan i syfte att nÄ ett metaperspektiv gÀllande socialtjÀnstens samverkan.

Uppsatsens syfte har varit att förstÄ hur samverkan fungerar mellan socialtjÀnst och psykiatri. För att göra detta har en kvalitativ studie genomförts för att se vad tvÄ personer som arbetar pÄ ett stödboende inom socialtjÀnsten respektive inom den psykiatriska öppenvÄrden och deras tvÄ chefer tÀnker om samverkan i den löpande verksamheten. FrÄgestÀllningarna var: Hur ser samverkan ut mellan de tvÄ verksamheterna, vad styr samverkan mellan verksamheterna och hur ser de tvÄ professionernas handlingsutrymme ut? Resultaten har analyserats utifrÄn Grapes (2006) modell av den nyinstitutionella organisationsteorin. Samverkan mellan organisationerna fungerar i det hÀr fallet ganska bra pÄ marknivÄ.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka samverkan mellan fritidsverksamhet och skola. Mer centralt handlar studien om samverkan mellan fritidslÀrare och klasslÀrare. Studien undersöker möjligher och hinder för samverkan mellan fritidslÀrare och klasslÀrare, samt vilka konsekvenser samverkan har för barns utveckling och lÀrande. I studien har tre klasslÀrare samt tre fritidslÀrare intervjuats, metoden som anvÀnds Àr en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Informanterna arbetar i en privat organisation i en större stad i VÀstsverige och arbetslaget arbetar mot barn Är F-3.

Studiens syfte var att belysa hur samverkan mellan skola och arbetsliv anvÀnds för gymnasieskolans utbildningar inom den yrkesförberedande utbildningen. Studien har genomförts enligt en kvalitativ metod med intervjuer av tre lÀrare och tvÄ handledare pÄ tre olika skolor som erbjuder industriell praktik. Syftet med intervjuerna var att belysa lÀrares och handledares upplevelser kring samverkan mellan skola och arbetsliv. IntervjufrÄgorna var uppdelade i tvÄ teman rörande samverkan. I det första temat lÄg fokus pÄ elevers lÀrande ute pÄ praktikplatserna och hur kvaliteten pÄ lÀrandet pÄverkas av den samverkan som bedrivs mellan skola och arbetsliv.

Denna studie fokuserade pÄ samverkan inom landstingets beroendeenhet och kommunens socialtjÀnst missbruksavdelningen. Syftet med studien var att belysa praktikers rfarenheter av samverkan, avseende patienter/klienter med missbruk/beroende problematik.Metodvalet var kvalitativa intervjuer. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr Danermarks teori om samverkan och tre primÀra samverkansbegrepp;organisation, kunskap och regelverk. Resultatet visade att praktiker som deltagit i studien upplever att samverkan inom landsting och kommun fungerar bra och framhÄller vissa faktorer som kan underlÀtta samverkan samt vissa faktorer som kan försvÄra samverkan. Faktorer som underlÀttar samverkan Àr bland annat en god kommunikation, regelbundna möten.

Magisteruppsats som utvÀrderar samverkan mellan skola, socialtjÀnst och polis i Malmö. Aktörsfokuserad beskrivning av organisationen med syfte att förbÀttra formen för samverkan. Kvalitativ studie baserad pÄ intervjuer och observationer..

Detta Àr en kvalitativ studie om samverkan mellan olika kommunala verksamheter. Studiens syfte Àr att beskriva och analysera samverkan mellan POSOM-grupper (Psykiskt Och Socialt OmhÀndertagande) inom tre kommuner. Resultatet av undersökningen grundar sig pÄ kvalitativ data. Det teoretiska ramverket som har tillÀmpats i denna studie Àr tidigare forskning inom samverkan. FrÄgestÀllningar som kopplas till studien Àr följande: Hur upplevs samverkan mellan POSOM-grupperna utifrÄn respektive yrkesutövares perspektiv? Vilken betydelse har samverkan mellan POSOM-grupperna utifrÄn respektive yrkesutövares perspektiv? Vilka hinder eller dilemman för samverkan identifieras av yrkesutövarna i POSOM-grupperna? Slutsatser som kan dras Àr att samverkan ses som viktigt, Ätminstone pÄ ett retoriskt plan, men i realiteten finns hinder som pÄverkar samverkan negativt, vilket ligger i linje med tidigare forskning om samverkan.